une petite ballade au pays inconnu

une petite ballade au pays inconnu

ömtålig

ömtålig

vinden vaggar försiktigt
och försiktigt deponeras på den frusna marken
innerligt väntar
Det sköra och ren som vitheten éclatre till världen ...
 
 
Den staplar upp rencouvrant
världen och dess invånare med tjock päls
Glasade och anbud
som den förlorade kärleken till ett barn
 
 
Hon rycks med av vindbyar
Hon låter sig skamlöst platta
med något av dessa ryttare
att deras närvaro orenar hans drömmar om oskuld
 
 
det hårdnar
sig vara ödesdigert
Hon skämmer bort
bara få in en stor svepning trnasformer
 
 
hon lämnar
I mitt i vattnet
Utan sorg ... utan straff
det inte längre ...
 
 
hon är glad, även
hon kommer att kunna hitta
honom molnet
hon ger upp.
 
 


14/01/2012
0 Poster un commentaire

A découvrir aussi


Inscrivez-vous au blog

Soyez prévenu par email des prochaines mises à jour

Rejoignez les 4 autres membres